Sansara
Vårt kosmos innehåller miljarder och åter miljarder galaxer, som i sin tur innehåller miljarder och åter miljarder stjärnor. Miljarder och åter miljarder av dessa stjärnor åtföljs av planeter, och liv har uppstått, liv uppstår och kommer att uppstå i ett evigt oräkneligt antal, så som vi känner det. Vårt krav på att det finns "biologiska" livsformer på alla dessa planeter förnekar det faktum att stjärnorna själva är levande och därmed "makroorganismer" i biologisk-kemisk mening. Även om solarna och deras system på kosmisk nivå endast är partiklar av varelse, spelar de - i den biologiska mening som avses - rollen som "livgivare". Livsgivare för det som vi i allmänhet kallar liv ur ett mikroperspektiv.
Vårt kosmos innehåller miljarder och åter miljarder galaxer, som i sin tur innehåller miljarder och åter miljarder stjärnor. Miljarder och åter miljarder av dessa stjärnor åtföljs av planeter, och liv har uppstått, liv uppstår och kommer att uppstå i ett evigt oräkneligt antal, så som vi känner det. Vårt krav på att det finns "biologiska" livsformer på alla dessa planeter förnekar det faktum att stjärnorna själva är levande och därmed "makroorganismer" i biologisk-kemisk mening. Även om solarna och deras system på kosmisk nivå endast är partiklar av varelse, spelar de - i den biologiska mening som avses - rollen som "livgivare". Livsgivare för det som vi i allmänhet kallar liv ur ett mikroperspektiv.Detta - mycket utbredda - synsätt gör det omöjligt att ta hänsyn till sanningen i den mån solarna och de tillhörande planeterna själva är organismer som har utvecklat ett självständigt medvetande på sin resa mot oändligheten. Denna bildnings- och blomningsprocess är analog med befruktningen av en äggcell av en spermie. Rollen som spermie som initierar livet spelas på galaktisk nivå av kometer, som är fulla av molekyler och aminosyror som - efter att en komet har slagit ner på en planet - gör livsprocessen, som vi vanligen kallar den, möjlig.
Livet manifesterar sig i analogier: detta innebär att de lagar som gäller i mikrokosmos också gäller i det makrokosmiska perspektivet. Detta synsätt motsäger antagandet att kvarkteorin inte kan förenas med den newtonska fysikens - jämförelsevis makroperspektiviska - världsbild. Tänkare och fysiker med de mest skilda mentaliteter har, särskilt på senare tid, behandlat denna uppenbara motsättning mellan världsåskådningarna och försöker sammanfatta sina resultat i en "GUT" (Grand Unified Theory). De kommer inte att lyckas med detta så länge de inte erkänner den - inneboende i allt liv och all existens - Guds urkraft, som utgör allt varande. Därför erkänner särskilt fysiker på senare tid att allt varandes väsen följer en plan (en uppfattning) och uppnår ibland anmärkningsvärda och banbrytande saker. Avkodningen av "skapelsedrömmen" kan dock bara främjas effektivt om sökandet efter kunskap är inneboende i den första gudomliga principen: ödmjukhet inför allt som är, ödmjukhet inför skapelsen, ödmjukhet inför livet.
Det som verkar evigt är förgängligt.
