Kännedom – Illusion

Solen skiner vänligt och jämlikt på alvernas land.
Locked
User avatar
brahbata
Site Admin
Posts: 3415
Joined: Fri Jan 24, 2020 4:20 am
Location: HombergOhm - Germany
Contact:

Kännedom – Illusion

Post by brahbata » Wed Jul 07, 2021 10:42 am

Image
Image


Illusion

Må följande meditation läsas och kännas långsamt

Jag och mina är illusioner. Ändå innehåller alla meningar som är relevanta för oss dessa ord.

Existerar jag? Finns jag? Är jag?

När jag ser på mig själv reducerad till min kroppslighet känner jag igen ett existerande jag. Men om jag försöker se bakom den magiska spegeln och rikta min uppmärksamhet mot det innersta, kan jag inte upptäcka ett "jag". Jag ser då en substans ur vilken mitt innersta väsen skapas - men består jag av denna substans?

Kroppsligheten är själens hus, själens tempel. Det är ett fordon som gör resor inom den fysiska dimensionen upplevbara. I samtida termer är det inget annat än en "datadräkt" genom vilken vi kan "uppfatta" sinnesintryck. Kroppen är alltså en form - har den en essens?

VEM är det som dessa förnimmelser existerar för? För "VEM" är de avsedda för? "VEM" eller "VAD" är den som tar emot dem? "VAD" är det innersta? Vad är den inneboende substansen i det som får oss att uppleva att vi "ÄR"?

Drömmer jag mitt väsen? Är jag drömd? Av "vem"? VARFÖR? VEM - ÄR - JAG ????

Det kan inte finnas någon evighet i förgänglighet. Det kan inte finnas någon förgänglighet i evigheten. Det kan inte finnas något absolut och inte heller något relativt. Uppfattningen är baserad på fantasi och fantasin driver i illusionens vind. Kognitionens magi är ogiltig inför alla illusioner. Illusionen är varken lögn eller sanning utan kroppslös. Essenslöshet är inget annat än tomhet. Så jag känner igen världen - genom att se att den inte existerar. Bedrägeri - livet är bedrägeri.

Men om "livet" är en av de otaliga möjliga illusionerna, finns det då en sanning som varar? Finns det en sanning bortom all förgänglighet? Kan min varelse komma fram ur den djupa oceanen av fel och illusioner?

Må följande meditation läsas och kännas långsamt.Jag och mina är illusioner. Ändå innehåller alla meningar som är relevanta för oss dessa ord.Existerar jag? Finns jag? Är jag?När jag ser på mig själv reducerad till min kroppslighet känner jag igen ett existerande jag. Men om jag försöker se bakom den magiska spegeln och fokusera min uppmärksamhet på det innersta, kan jag inte upptäcka ett "jag". Jag ser då en substans ur vilken mitt innersta väsen skapas - men består jag av denna substans?Kroppsligheten är själens hus, själens tempel. Det är ett fordon som gör resor inom den fysiska dimensionen upplevbara. I samtida termer är det inget annat än en "datadräkt" genom vilken vi kan "uppfatta" sinnesintryck. Kroppen är alltså en form - har den en essens?VEM är det som dessa förnimmelser existerar för? För "VEM" är de avsedda för? "VEM" eller "VAD" är den som tar emot dem? "VAD" är det innersta? Vad är den inneboende substansen i det som får oss att uppleva att vi "ÄR"?Drömmer jag mitt väsen? Är jag drömd? Av "vem"? VARFÖR? VEM - ÄR - JAG ????Det kan inte finnas någon evighet i förgänglighet. Det kan inte finnas någon förgänglighet i evigheten. Det kan inte finnas något absolut och inte heller något relativt. Uppfattningen är baserad på fantasi och fantasin driver i illusionens vind. Kognitionens magi är ogiltig inför alla illusioner. Illusionen är varken lögn eller sanning utan kroppslös. Essenslöshet är inget annat än tomhet. Så jag känner igen världen - genom att se att den inte existerar. Bedrägeri - livet är bedrägeri.Men om "livet" är en av de otaliga möjliga illusionerna, finns det då en sanning som varar? Finns det en sanning bortom all förgänglighet? Kan min varelse komma fram ur den djupa oceanen av fel och illusioner?Ingenting är sanning. Sanningen är ingenting. Allt är ingenting.

ImageImage
Image
Image

We are not human beings having a spiritual experience - we are spiritual beings having a human experience.
So, I've decided to take my work back on the ground, to stop you falling into the wrong hands.
Life is a videogame. Reality is a playground. It's all about experience and self-expression.
ZEN is: JOYFULLY walking on a never-ending path that doesn't exist.
They tried to bury us. What they didn't know - we were seeds.
In the descent from Heaven, the feather learns to fly.
Ideally, we get humble when we travel the Cosmos.
After school is over, you are playing in the park.
Although, life is limited - Creation is limitless.
Fuck you Orion, Zetas and your evil allies.
Seeing is believing. I do. *I shape*.
'EARTH' without 'ART' is just 'EH'.
Best viewed with *eyes closed*.
Space. It's The final Frontier.
Real eyes realize real lies.
Creator and Creation.
We are ONE.
I AM.

Image
Image
Image

Image
Image

brahbata.space

Image

Locked