Glass people
Fängslade själar vars fasthållande till den materiella världen under sin livstid gör det svårare för dem att frigöra sig från detta plan efter sin "död", fortsätter att leva som manifesterade andliga varelser mitt i den jordiska floran (på våra breddgrader särskilt i skogsområden). Enligt deras utseende ser de ut som "glasmänniskor", dvs. de har en humanoid kontur och är astrala till sin natur. Eftersom deras nuvarande existens bygger på en annan frekvens än vår mänskliga erfarenhetsnivå, kan de vanligtvis inte uppfattas med det "normala medvetandet" och framstår - under en meditativ-kontemplativ medvetandestämning - ibland som mycket känsliga och genomskinliga. Bortsett från deras förändrade vibration motsvarar de i sitt nutida utseende också deras tidigare "materiella" utseende som människor på vår vibrationsnivå, dvs. de har de fysiska konturer som de redan har antagit under sin "livstid".
Precis som varje form av existens till sin natur är betingad av lidande (som kan övervinnas), innehåller dessa glasmänniskors astralprojektion också lidande. Majoriteten av dessa själar känner sig fångade i detta tillstånd och ser frälsning främst i att återfå en fysisk kropp. Det hopp och den strävan som vissa "fysiskt manifesterade" människor har efter en rent icke-kroppslig tillvaro verkar för dessa själar åtminstone obegriplig. En själs rent andliga existens (och dess - genom medvetandet orsakade - uttryck) kan alltså äga rum på olika nivåer och alla är inte lika önskvärda.
Men även detta tillstånd av "genomskinlighet" är en upplevelseform för själen, som är värdefull. Livet strävar efter att manifestera och uttrycka sig på alla nivåer och endast den - självvalda - begränsningen av vårt eget sinne gör det möjligt för oss att uppleva dessa tillstånd.
När vi inser att anden, varelsen, själen är obegränsad i sitt framträdande är dessa mellanliggande tillstånd inte längre nödvändiga. Själen upplever då universellt och absolut helande och behöver inte längre de mellanliggande stegen på vägen mot fulländning. Detta beslut kan fattas när som helst och kräver ingen särskild form av uttryck. Enbart avsikten, viljeförklaringen, är tillräcklig för att ge varje liv frihet.
Precis som varje form av existens till sin natur är betingad av lidande (som kan övervinnas), innehåller dessa glasmänniskors astralprojektion också lidande. Majoriteten av dessa själar känner sig fångade i detta tillstånd och ser frälsning främst i att återfå en fysisk kropp. Det hopp och den strävan som vissa "fysiskt manifesterade" människor har efter en rent icke-kroppslig tillvaro verkar för dessa själar åtminstone obegriplig. En själs rent andliga existens (och dess - genom medvetandet orsakade - uttryck) kan alltså äga rum på olika nivåer och alla är inte lika önskvärda.Men även detta tillstånd av "genomskinlighet" är en upplevelseform för själen, som är värdefull. Livet strävar efter att manifestera och uttrycka sig på alla nivåer och endast den - självvalda - begränsningen av vårt eget sinne gör det möjligt för oss att uppleva dessa tillstånd.När vi inser att anden, varelsen, själen är obegränsad i sitt framträdande är dessa mellanliggande tillstånd inte längre nödvändiga. Själen upplever då universellt och absolut helande och behöver inte längre de mellanliggande stegen på vägen mot fulländning. Detta beslut kan fattas när som helst och kräver ingen särskild form av uttryck. Enbart avsikten, viljeförklaringen, är tillräcklig för att ge varje liv frihet.I kärlekens redan gryende tidsålder kommer även de varelser att upphöjas och befrias vars utseende är materiellt men ändå inte kroppsligt.
Allt blivande är bara en manifestation av varande.
